Hyggesfritt skogsbruk

Blir du också ledsen när du ser ett kalhygge? Har du till och med fått rådet att kalhugga på din egen mark? Det finns bättre sätt!

Flera av oss på Trädmästarna är själva skogsägare och vi sätter en ära i att leverera bättre på både hållbarhet och ekonomi med hyggesfritt skogsbruk jämfört med kalhyggen.

Vi hjälper både skogsägare och virkesköpare. Stor eller liten spelar ingen roll. Hör av dig till oss för ett upplägg utifrån dina förutsättningar och behov.

Vad är hyggesfritt skogsbruk?

Hyggesfritt skogsbruk betyder att avverkningar sköts så att marken alltid är trädbevuxen, och det inte uppstår några större kalhuggna ytor. Det finns flera olika metoder som räknas som hyggesfritt skogsbruk, till exempel blädning, luckhuggning och överhållna skärmar. Gemensamt för dem alla är att skogsmarken alltid har ett trädskikt.

Vilka är fördelarna med hyggesfritt skogsbruk?

Det finns många fördelar med att gå över till hyggesfritt skogsbruk – sociala, biologiska, ekologiska och klimatmässiga, men även rent ekonomiska fördelar.

Ekonomiska fördelar med hyggesfritt skogsbruk

• Prisoptimering: Ett träd i skogen kostar ungefär lika mycket att avverka, oavsett storlek och kvalitet. Vi på Trädmästarna hjälper gärna till med att planera för hyggesfria avverkningar där endast de ekonomiskt mest lönsamma träden tas ut. Övriga träd sparas och får ”växa in i prislistan”, vilket ger en betydligt bättre värdetillväxt jämfört med att ta ner alla träd på en gång och ersätta med småplantor. Dessutom är vi duktiga på att förhandla virkespriser.
• Kostnadsbesparing: I hyggesfritt skogsbruk är behovet av markberedning, plantering och röjning ofta minimalt – samtidigt som kvaliteten på det framtida virket förbättras. Vill du ändå vara aktiv i skogen hjälper vi på Trädmästarna gärna till med råd kring stamkvistning och uppbyggnadsbeskärning – ett ämne som ligger oss arborister varmt om hjärtat. För större markägare finns även stordriftsfördelar med hyggesfritt skogsbruk, då det kan utföras på större sammanhållna arealer jämfört med kalhuggning.
• Möjlighet till merbetalning: Hyggesfritt skogsbruk har en kommersiell potential. Trädmästarna samarbetar med företaget Plockhugget och deras modell för merbetalning till skogsägare som följer deras hyggesfria skogsbruksstandard. Vi är även stolta återförsäljare av Plockhuggets hyggesfria certifikat – fullt spårbara intyg som vart och ett garanterar att en viss mängd hyggesfritt virke levereras in i virkesmarknaden. Dessutom finns stora möjligheter till fler och bättre kvaliteter på virket med hyggesfritt skogsbruk.

Sociala fördelar med hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfritt skogsbruk innebär att “skogskänslan” bevaras i produktionsskog och är därför ett sätt att ta hänsyn till friluftsliv och rekreation i skogen. Värdefulla upplevelsemiljöer kan bevaras och brukas. I skogar med forn- och kulturlämningar kan hyggesfria metoder vara till fördel, bland annat för att risken för skador från markberedning och plantering minskar. Dessutom blir kulturmiljöer mer tillgängliga när de inte är igenväxta efter ett kalhygge. Bevarade rekreationsvärden kan leda till större acceptans för skogsbruk hos allmänhet, turismföretag och miljö- och friluftsorganisationer.

Biologiska, ekologiska och klimatmässiga fördelar med hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfritt skogsbruk har stor betydelse för att bevara biologisk mångfald och gör så att flera växter, svampar och djur får möjlighet att leva i skogen. Det finns många arter som gynnas, men några exempel är:

• mossor, som är känsliga för uttorkning och som mår bra av stabil fuktighet
• hänglavar och barklevande lavar, som har begränsad spridningsförmåga och långsam tillväxt, och därför är beroende av äldre träd i närområdet
• fåglar, som har sin huvudsakliga livsmijö i skogen, hittar lättare skydd och boplatser i hyggesfri skog
• marksvampar, en grupp av organismer som har stor betydelse för ekosystemet i skogen och den biologiska mångfalden. En del av dem lever i symbios med träden och har därför också inverkan på skogsproduktionen. En följd av skogsbruk med kalhyggen är att flera av svamparna blivit så ovanliga att de är rödlistade.

Att bruka skogen med hyggesfria metoder har även klimatmässiga fördelar. Det kan vara ett bra sätt att minska risken för ras, skred, erosion och översvämning. Eftersom en större del av trädens rötter behålls, fungerar de som en armering av marken. Med de klimatförändringar som vi redan ser idag, kommer sannolikt kraftig nederbörd, skogsbränder och stormar bli fler och starkare framöver. Med fler trädslag och arter i skogen ökar dess förmåga att stå emot angrepp och återhämta sig efter storm, brand och översvämningar. Skogen har dessutom en central roll i lösningen på klimatutmaningarna eftersom den fungerar som en kolsänka.

Definitioner och metoder

På Trädmästarna utgår vi från Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt skogsbruk, som tillåter luckor/gläntor på upp till 0,25 hektar (motsvarande ca en halv fotbollsplan) och i övrigt lämnar ganska stor frihet i val av metod.

Huvudinriktningen för oss är dock är vad som brukar benämnas naturnära skogsbruk. Här står skogsmarkens naturliga dynamik och processer i fokus. Virkesuttagen koncentreras till stammar med maximalt netto för att gynna naturlig föryngring och trädslagsblandning.

Trädmästarna rekommenderar försiktiga uttag, att alltid spara evighetsträd och att hålla gott om bra fröträd. Centrala begrepp är plockhuggning och luckhuggning och vi strävar alltid efter att få ut virket ur skogen så skonsamt och kostnadseffektivt som möjligt.

Vi är även förtrogna med metoder som blädning, korridorshuggning, överhållen skärm och Naturkultur och vi följer nyfiket forskning och utveckling på det hyggesfria området.

Vad är skillnaden mellan kontinuitetsskogsbruk och hyggesfritt?

Kontinuitetsskogsbruk är en lite äldre term som började användas i början av 2000-talet, men som av Skogsstyrelsen har ersatts med termen hyggesfritt skogsbruk. Kontinuitetsskogsbruk tolkas lite olika av olika aktörer – för en del är det synonymt med hyggesfritt medan det för andra är ett snävare begrepp. För enkelhetens skull håller vi oss till begreppet hyggesfritt skogsbruk.

Hur jobbar Trädmästarna med hyggesfritt skogsbruk?

På Trädmästarna arbetar vi med affärsutveckling, rådgivning, planering och förvaltning inom hyggesfritt skogsbruk. Vår planering och inventering sker i fält och utgår från traditionell plockhuggning med konventionella maskiner (skördare och skotare) för att enkelt kunna samarbeta med övriga skogsbranschen.

Därmed inte sagt att vi utesluter andra arbetssätt; vi samarbetar gärna med mindre entreprenörer och håller oss uppdaterade om det senaste när det gäller allt från hästkörning och vinschar till AI, GIS och självkörande maskiner. Hyggesfritt skogsbruk är precisionsskogsbruk och är på många sätt en logisk följd av mycket forskning och utvecklingsarbete som sker, och har skett, i skogsbranschen.

På Trädmästarna är vi heller inte rädda för att hugga i om det behövs, både själva eller i lag med andra. Som arborister är vi vana vid kroppsarbete och kan utföra manuellt eller motormanuellt arbete för att till exempel fälla ut träd mot skördare och körvägar. Vi kan också hjälpa till vid stormfällningar och med riggning nära exempelvis elledningar. Och behövs det klättrande arborister i stadsnära miljöer är vi mycket erfarna. Våra arborister hör till de vassaste i branschen och våra högkvalitativa och kostnadseffektiva tjänster tål att jämföras.

Förutom det ovan nämnda gör vi gärna natur- och kulturvärdesinventeringar, och då särskilt kopplade till gamla träd. Har du – eller vill skapa – faunadepåer med död eller döende ved hjälper vi gärna till. Vi är även specialister på alléer, vårdträd, fruktträd och andra typer av vedartade kulturväxter som kan dyka upp i eller i anslutning till skogsbruket.

Vi levererar självklart på kraven i skogsbranschens certifieringar FSC/PEFC – och gärna högre.

Trädmästarnas verksamhetsområde är främst Mellansverige upp till södra Norrland, men vårt professionella nätverk är stort och vi tittar gärna på lösningar runt om i landet. Mycket rådgivning och analysarbete går också utmärkt att göra på distans.

Vad är egentligen problemet med dagens skogsbruk?

Sverige har idag långt över 20 miljoner hektar produktionsskog, som nästan uteslutande sköts med trakthyggesbruk – alltså skogsbruk med kalhyggen. Trakthyggesbruket importerades från Tyskland så sent som på 1800-talet och kom att bli dominerande i Sverige efter andra världskriget.

Kalhyggen utgör en stor störning i skogsmarken. De ger också stora nettoutsläpp av koldioxid eftersom fotosyntesen upphör när alla träd på en yta tas bort. Mätningar på gallringsskog vid SLU har visat att motsvarande utsläpp inte sker vid avverkning av enskilda träd, tvärtemot vad som ibland hävdas. Det finns även finska studier som visar samma sak. Det omfattande trakthyggesbruket har också gjort att många arter som är beroende av skogens skugga och ekosystem blivit undanträngda och hotade.

Dessutom styrs trädbestånden i trakthyggesbruket mot att bli så enhetliga och enskiktade som möjligt. Fokus har legat på gran, tall och importerade barrträd. Den markberedning, plantering och röjning som används till detta är kostsam för skogsägaren. Till detta kommer extra utsläpp och markpåverkan. Virkeskvaliteten riskerar att bli lidande samtidigt som träden blir känsligare för väder, vind och angrepp av t.ex. granbarkborre.

Bakgrunden till införandet av trakthyggesbruket handlade dock lika mycket om föryngring och hushållning som om hyggen. Under 1800-talet och början av 1900-talet var Sveriges skogar hårt huggna. Sedan 1600-talet hade virket använts till alltifrån ved, kol och pottaska. Till detta kom den expanderande sågverksindustrin och massabruken. De bearbetade kalhyggena blev då effektiva ytor att få upp nya träd på. I det avseendet lyckades projektet och de uppmätta virkesvolymerna har ökat sedan bottenåren kring förra sekelskiftet.

Men nya tider har nya utmaningar. På Trädmästarna ser vi hyggesfritt skogsbruk som framtiden för att bygga lönsamhet, virkesförråd, klimatnytta och försvar av biologisk mångfald.

Frågor och svar om hyggesfritt skogsbruk

Här svarar vi på några vanliga frågor kring hyggesfritt skogsbruk.

Vad är skillnaden mellan trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk?

Trakthyggesbruk innebär att man kalhugger skogsmarken i en så kallad föryngringsavverkning. Med hyggesfritt skogsbruk är marken alltid trädbevuxen och det finns inte någon hyggesfas.

Vilka marker passar för hyggesfritt skogsbruk?

Alla skogar passar för hyggesfritt skogsbruk – hyggesfria skogar har vi haft i tusentals år. Efterkrigstidens projekt med trakthyggesbruk har pågått i cirka 70 år, och få länder har varit lika ensidiga i att driva kalhyggesbruk som Sverige.

Ger hyggesfritt skogsbruk en lägre volymproduktion?

Långliggande jämförelser mellan trakthyggesbruk och den hyggesfria metoden blädning vid SLU:s försökspark i Siljansfors visar inga skillnader i volymproduktion mellan de båda metoderna. Däremot är de uttagna medelstammarna grövre i blädningen, vilket ger en bättre lönsamhet. Moderna granförsök vid Linnéuniversitetet visar på liknande resultat.

Markberedning, växtförädling, importerat växtmaterial, plantering och gödsling är exempel på tillväxthöjande åtgärder som används eller har använts i det konventionella svenska trakthyggesbruket. Åtgärderna är kostsamma och på olika sätt kontroversiella, men går att använda även i en hyggesfri kontext.

Hur ser det ut med skaderisker?

Flerskiktade och blandade skogar har högre motståndskraft mot skador jämfört med enskiktade och ensartade bestånd. Det är alltså trakthyggesbruket som har gjort träden mer känsliga för skador. Ett exempel är äldre, likåldriga granplanteringar där framförallt träden mitt i bestånden har svaga och dåligt anpassade rotsystem. Därmed blir de känsliga för vind, torka, röta och insektsangrepp, något som ofta blir tydligt vid beståndsgränser och hyggeskanter. Den goda nyheten är att träd är anpassningsbara. En omställning till hyggesfritt skogsbruk i en granodling kan till exempel innebära att vi sparar kantträd, tar hänsyn till vindriktning och omgivning och gör försiktiga uttag/luckor. Några år efter en friställning har även äldre granar utvecklat ett bättre rotsystem. Det är också bra med en beredskap för att på ett säkert sätt kunna ta hand om vindfällen, precis som i trakthyggesbruket.

Varmt välkomna att kontakta oss om hyggesfritt skogsbruk!